AXELDIAGNOSER

Axeltendinos, även känd som tendinopati i axeln, är en tillstånd som innebär skada eller överansträngning av senorna i axeln. Det kan vara smärtsamt och påverka rörligheten i axelleden. I axeln kan det uppstå förändringar i musklens senfästet på grund av långvarig överbelastning eller akut skada. Supraspinatustendinos/tendinit är den vanligaste och mest kända av dessa diagnoser. Tendinoser/tendiniter förekommer även i andra senfästen på muskler i överarmen eller akromion (skulderbladets övre benutskott). Muskler som ofta drabbas är infraspinatus, subscapularis, deltoideus. Även bicepsmuskelns långa senfäste på överarmen nära axelleden kan drabbas. Mer sällsynt är tendinos/tendinit i coracobrachialis muskelns senfäste

Skillnaden mellan en tendinit och tendinos är att vid tendinit föreligger en inflammation. Vid tendinoser är skademekanismen ofta en långvarig fel- eller överbelastning på musklens senfäste som ger en förändring av vävnaden. Ibland debuterar skadan med akut inflammation (tendinit) som i senare skede övergår till en tendinos, men andra gånger kommer symtomen smygande.

Nedan följer några vanliga symtom och behandlingsalternativ för axeltendinos:

Symtom på axeltendinos

Smärta:

Smärta är det främsta symtomet och uppträder oftast runt axeln eller i överarmen. Smärtan kan vara ihållande och intensiv.

Ömhet:

Området runt axeln kan vara ömt vid beröring.

Nedsatt rörlighet:

Tendinopati kan begränsa rörligheten i axelleden och göra det svårt att lyfta armarna eller utföra vissa rörelser.

Svaghet:

Svaghet i axeln kan utvecklas på grund av smärta och minskad användning av musklerna.

Vad du kan göra själv

Vila och undvikande av utlösande aktiviteter: Det första steget i behandlingen av axeltendinos är ofta att undvika aktiviteter som kan orsaka eller förvärra tillståndet.Vila kan ge senorna tid att läka.

Smärtlindring:

Läkare kan ordinera smärtstillande medel eller antiinflammatoriska läkemedel för att lindra smärtan och minska inflammationen.

Kyla och värme:

Användning av kyla (istapp) för att minska inflammation kan vara fördelaktigt i de tidiga stadierna av tendinopati. Värme kan hjälpa till att öka blodflödet och lindra spänningar senare i rehabiliteringsprocessen.

Behandling av axeltendinos

Rehabiliteringsövningar:

Vi utforma ett träningsprogram för att stärka musklerna runt axeln och förbättra rörligheten. Denna terapi kan också innefatta tekniker som stretching och manuell terapi.

Korrigera biomekanik:

Om tendinopatin är resultatet av felaktig kroppshållning eller rörelsemönster, kan du behöva korrigera dessa för att undvika framtida skador.

Shock Wave Therapy (FOCUS EMS) , laser och akupunktur: Dessa används för att stimulera läkning av senor

Det är viktigt med konsultation för en korrekt diagnos och behandlingsplan. Var medveten om att behandlingen kan variera beroende på svårighetsgraden av tendinopatin och individuella faktorer. Det är också viktigt att följa behandlingsråd och rehabiliteringsprogram noggrant för att få de bästa resultaten.

Kortikosteroidinjektioner:

Läkare kan överväga att ge kortikosteroidinjektioner i området för att minska inflammation och smärta. Detta används ofta vid svåra smärtor.

Kirurgi

Valet av kirurgiskt ingrepp för en axelskada beror på flera faktorer, inklusive den specifika typen av skada, skadans omfattning, patientens ålder, aktivitetsnivå och eventuella tidigare behandlingar som har försökts. Här är några av de vanligaste kirurgiska ingreppen som kan utföras vid olika typer av axelskador:

Rotator cuff-reparation:

Om rotatorcuffsenorna (de fyra senorna som omger axelleden) är avslitna eller skadade, kan kirurgi utföras för att reparera dem. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker, inklusive öppen kirurgi eller artroskopisk kirurgi (kikaroperation).

Labrumreparation:

Skador på labrumet, som är en broskring som omger axelleden, kan kräva reparation. Detta görs ofta med artroskopisk kirurgi och kan vara nödvändigt vid instabilitet i axelleden eller skador som uppstår vid upprepade axelutskjutningar (luxationer).

Bicepssenans reparation:

Skador på bicepssenan, som fäster i axelleden, kan behandlas med reparation av senan om den är avsliten eller skadad.

Acromioplastik:

Vid impingement-syndrom, där senorna i axeln kläms mellan benstrukturen (acromion) och överarmsbenet, kan en acromioplastik utföras för att skapa mer utrymme och minska klämningen.

Axelprotes:

Vid allvarlig artros eller om andra behandlingar har misslyckats kan en axelprotes (artificiell axelled) vara nödvändig. Det finns flera typer av axelproteser, inklusive total axelprotes och delvis axelprotes.

Frakturreparation:

Vid frakturer i axeln, såsom kragebensfrakturer eller proximal humerusfrakturer, kan kirurgi vara nödvändig för att återställa benets normala anatomi och funktion.

Korrigerande kirurgi för instabilitet:

Om axelleden är instabil på grund av skador på ledband eller kapsel, kan kirurgi utföras för att återställa stabiliteten.

Nervkompression:

Det är viktigt att notera att varje kirurgisk ingrepp har sina egna risker och fördelar, och beslutet om vilken typ av kirurgi som ska utföras bör tas i samråd med en ortopedisk kirurg eller en specialist på axelskador. Kirurgi kan vara ett effektivt sätt att behandla många typer av axelskador, men rehabilitering och eftervård är viktiga för att uppnå fullständig återhämtning och återgång till normal funktion.